Välkommen till Uddevalla Energi.

Vi ger hela Uddevalla energi - sedan 1857.

Vi på Uddevalla Energi ser till att alla i Uddevalla har el, värme, pellets, fiber – och vi erbjuder dessutom tjänster för avfall och renhållning. Redan år 1857 byggdes ett gasverk tillsammans med ullspinneriet Kampenhof, som blev grunden för Uddevalla Energi. Här kan du läsa mer om oss, vår verksamhet och organisation.

Du äger oss

Uddevalla Energi och dess dotterbolag är helägt av Uddevalla kommun. Det är alltså du och alla andra i kommunen som äger oss. Sammansättningen i vår styrelse speglar därför den politiska fördelningen i kommunfullmäktige. Det innebär också att vi inte är som ett vanligt bolag; vi balanserar samhällsansvar och vinst, och sätter en ära i att 1) skapa affärsmässig samhällsnytta och 2) göra allt för att minska vår miljöpåverkan.

Jobba med oss!

Här kan du se och läsa mer om våra lediga tjänster. Ansök genom att fylla i formuläret.

Skifttekniker

Vi är ett framåt energibolag som ständigt strävar efter att utvecklas. Vi söker nu en skifttekniker som vill arbeta i ett toppmodernt avfallseldat kraftvärmeverk på 42 MW med en mycket avancerad rökgasrening.

Som skifttekniker kommer du att ingå i ett skiftlag på tre personer varav en är skiftledare. Du kommer i din roll köra samtliga våra produktionsanläggningar. Du ingår i ett driftteam vilket innebär att du växlar mellan arbete i våra kontrollrum samt att du som operatör ronderar våra anläggningar och utför fortlöpande tillsyn samt operatörsunderhåll.

Skiftet består idag av sex skiftlag. Det innebär att var sjätte vecka är dagtidsvecka. Även längre dagtidsperioder kan förekomma, till exempel under våra revisionsperioder. Beredskap kan komma att ingå.

Vi söker dig som har gymnasial utbildning med teknisk inriktning, det är ett grundkrav, eftergymnasial utbildning med driftteknikerinriktning är önskvärt. Tidigare arbetslivserfarenhet inom kraftvärme eller processindustrin är meriterande. Körkort krävs. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Som person är du stresstålig, har lätt för att samarbeta och att jobba i lag. Du är positiv till att jobba i en värderingsstyrd verksamhet. För dig är det en självklarhet att komma till jobbet med engagemang och framåtanda.

Tillträdesdag: Snarast efter överenskommelse. Intervjuer kommer ske löpande.

Upplysningar: Har du några frågor är du välkommen att kontakta driftchef Göran Hermansson 0522-69 62 73 eller produktionschef Jack Kristoffersson 0522-69 82 43. Facklig representant, Vision, Daniel Essén 0522-69 82 09

Sista ansökningsdag: Välkommen att skicka in din ansökan senast
2017-09-10 i formuläret här på hemsidan.

Vid frågor kontakta Ellinor Forsberg, personalchef 0522-69 62 31.

 

Felix berättar om hur det är att jobba som skifttekniker hos oss.

Skicka in en spontanansökan

Vi letar alltid efter intressanta medarbetare som ger energi. Skicka oss en spontanansökning, så sparar vi ditt cv och dina kontaktuppgifter för framtiden.







Ladda upp ditt cv
Ladda upp ditt CV nedan



Fakta om Uddevalla Energi

VD

Björn Wolgast

Omsättning 2016

490 Mkr

Antal anställda

128

Ägarförhållande

Helägt dotterföretag till Uddevalla Utvecklings AB

Våra koncernföretag

Uddevalla Energi Elnät AB (100%)
Uddevalla Energi Värme AB (100%)
Uddevalla Kraft AB (100%)
Bohusgas AB (100%)

Vi erbjuder

Elnät
Elhandel
Fjärrvärme
Fiber
Renhållning
Återvinning
Slamsugning

 


Våra produktionsanläggningar

Här nedan kan du läsa mer om våra produktionsanläggningar för el, värme och pellets.

El - Vattenkraft

K1 Strömberget

Strömbergets kraftstation har Francis dubbelturbin och en generator med installerad effekt om 220 kW. Vattenflödet genom turbinen är 5 m3/s vid full drift och fallhöjden är 6 m. Kraftstationen har en utskovslucka samt skibord för tappning av överflödsvatten. Drifttagningsår 1920. Genomsnittlig årsproduktion är cirka 0,6 GWh. Bredvid skibordet finns en laxtrappa för att fisken skall kunna ta sig upp i ån.

 

K2 S:t Anna Äng

S:t Anna Äng kraftstation har en Kaplanturbin med tillhörande generator på 110 kW. Vattenflödet genom turbinen är 5 m3/s vid full drift och fallhöjden är 4,5 m. Kraftstationen har ett skibord för tappning av överskottsvatten. Drifttagningsår 1936. Genomsnittlig årsproduktion är cirka 0,4 GWh. Bredvid skibordet finns en laxtrappa för att fisken skall kunna ta sig upp i ån.

 

K3 Kollerö

Kollerö kraftstation har en Kaplanturbin med tillhörande generator på 370 kW.
Vattenflödet genom turbinen är 4 m3/s vid full drift och fallhöjden är 11 m. Kraftstationen har tre utskovsluckor för tappning av överflödsvatten. Drifttagningsår 1937.
Genomsnittlig årsproduktion är cirka 1,1 GWh.

 

K4 Fossumsberg

Fossumsberg kraftstation har en Kaplanturbin med tillhörande generator på 1020 kW. Vattenflödet genom turbinen är 6,8 m3/s vid full drift och fallhöjden är 20 m. Kraftstationen har en utskovslucka för tappning av överflödsvatten. Drifttagningsår 1943. Genomsnittlig årsproduktion är cirka 3,5 GWh.

 

K5 Groröd

Groröd kraftstation har en Kaplanturbin med tillhörande generator på 260 kW. Vattenflödet genom turbinen är 5 m3/s vid full drift. 6 m fallhöjd. Skibord för tappning av överflödsvatten. Drifttagningsår 1964. Genomsnittlig årsproduktion är cirka 0,5 GWh.

 

Öresjö

Sågbron vid sjöns utlopp. Här finns fyra luckor för reglering av vattennivån i Öresjö enligt vattendom.

El - Kraftvärme

På Lillesjöverket, vårt kraftvärmeverk, eldas hushållsavfall och verksamhetsavfall. När bränslet matas in i pannan kan vi enkelt säga att vi kokar vatten. Vi värmer vattnet så mycket att det blir till överhettad ånga. Denna ånga leds igenom en turbin som i sin tur driver en generator. Då alstras el. Vi kan få ut 60 000 MWh el, vilket motsvarar cirka 15% av Uddevalla Energis distributionsområdes årsbehov.

Skillnad värmeverk - kraftvärmeverk

Värmeverk
Ett värmeverk producerar hetvatten till fjärrvärmenätet. Det kan göras med hjälp av olika bränslen som till exempel sågspån, flis, bark, spån, torv och olja, men även spillvärme och el.

Energin i pannans hetvatten överförs till fjärrvärmevattnet i distributionssystemet via värmeväxlare. Fjärrvärmevattnet distribueras sedan via kulvertsystem till fastigheterna.

Kulverten består av två rör. I det ena röret leds det varma vattnet till fastigheterna. I det andra röret leds det nedkylda returvattnet. Vattentemperaturen i utgående kulvert är 80 - 110°C och temperaturen på returvattnet är 40 - 60°C.

I fastigheten överförs värmen via separata värmeväxlare till husets värme- och varmvattensystem.


Kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk kan man producera både hetvatten, det vill säga fjärrvärme, och elektricitet. Huvuddelarna i ett kraftvärmeverk består av en ångpanna och ångturbin med generator och värmeväxlare för fjärrvärme.

I ångpannan produceras ånga med högt tryck och temperatur. Ångan används dels för elproduktion och dels för att producera hetvatten.

Ångan leds först till en turbin. Den driver en elgenerator som alstrar elektricitet. När ångan har passerat turbinen sjunker ångtrycket och temperaturen. Ångan går därefter in i en så kallad värmekondensor (värmeväxlare), där fjärrvärmevattnet värms upp av den varma ångan. Ångan kyls i sin tur ner och kondenserar till vatten. Det nedkylda kondensatet pumpas sen tillbaka in i ångpannan.

Värme

Vi har fyra stycken värmeverk, ett kraftvärmeverk samt ett antal panncentraler i reserv som producerar värme.

Lillesjöverket

Lillesjöverket är vår största produktionsanläggning och en av våra ögonstenar. Verket blev klart och invigdes högtidligt av HKH Kronprinsessan Victoria år 2009. Lillesjöverket är en avfallsförbrännings-anläggning, där vi eldar brännbart hushållsavfall och verksamhetsavfall . I dagsläget kommer våra bränslen från regionen. Vi har tillstånd att elda 98 000 ton avfall. Det ger oss 200 000 MWh värme, vilket motsvarar 2/3 av hela årsproduktionen av värme. Dessutom producerar vi 60 000 MWh el.Självklart har vi restprodukter från vår produktion. Både aska, spillvatten och kondensat. Askan kan delas upp i två varianter, dels bottenaska och dels flygaska. Bottenaskan används, efter metallseparering, som sluttäckningsmaterial på soptippen Havskuren i Uddevalla. Flygaskan används efter stabilisering som landutfyllnadsmassa på Langöya i Norge. Det renade spillvattnet kontrolleras noga. Tack vare Uddevallas placering vid havet har vi en ypperlig mottagare att ta emot vårt spillvatten, nämligen Byfjorden, en del av havet. Vårt lilla tillflöde stör inte saltbalansen i havet.

Lovisa och Gottfrid, så heter vårt par på Lillesjöverket. Pannan togs i drift på Lovisadagen år 2008 och turbinen på Gottfridsdagen år 2009. Det är oerhört viktigt att detta par fungerar väl ihop. Vi jobbar hårt med att optimera driften och att långsiktigt ta ansvar för miljön. Därför har vi också satsat på att ha bästa tillgängliga reningsutrustning i vår process. Kontroller görs flera gånger om dagen och processen övervakas noga av vår engagerade personal så att utsläpp till luft, mark och vatten inte överskrider våra riktvärden.

Hur går processen till på Lillesjöverket?
Cirka trettio bränsletransporter kommer dagligen till Lillesjöverket. Transporterna kommer med brännbart verksamhetsavfall och hushållssopor, allt från vår närliggande region. När vi eldar bränsle i vår panna värms vattnet så mycket att det förångas och blir till överhettad ånga. Denna ånga leds till en turbin som i sin tur driver en generator. Då bildas el som vi levererar ut till elnätet och säljer. Efter turbinen kondenseras ångan till varmt vatten och som sedan pumpas tillbaka till pannan igen för ny upphettning. Samtidigt värms fjärrvärmevatten upp. Med hjälp av pumpar cirkulerar fjärrvärmevattnet runt i vårt kulvertsystem ut till våra kunder och tillbaka till Lillesjöverket för att värmas upp igen. För att utjämna kundernas behov finns en ackumulatortank installerad på Lillesjö.Från pannan går rökgaserna in i flera reningssteg där svavel, saltsyra, stoft och dioxiner renas bort. Vi har köpt in den bästa tillgängliga reningsutrustningen som finns för att vara säkra på att kunna erbjuda en miljövänlig produkt. Det som kommer ut från värmeprocessen är aska och slagg som skickas för återvinning. Här styrs vi av hårda krav och regler om hur det ska tas omhand. Spillvatten och kondensat som bildas innehåller mycket salter. Lillesjöverkets placering i Uddevalla vid Byfjorden gör att vi har en lämplig mottagare av vattnet, eftersom vårt utsläpp inte påverkar saltbalansen i havet.

 

Hovhultsverket

Hovhultsverket som ligger i den norra delen av Uddevalla är vår andra stora producent av värme. I verket finns fem pannor, en CFB-panna (cirkulerande fluidiserande bädd), en rosterpanna och tre bioeldade oljepannor. I CFB-pannan eldar vi spån, skogsflis, returflis, torv och biomal (animaliskt slakteriavfall) och en liten del fossilolja som är uppstartsbränsle när vi tänder pannan. I rosterpannan eldar vi enbart skogsflis.Hovhultsverket byggdes 1985 och var tidigare vår huvudsakliga värmeproducent. På grund av verkets ålder insåg vi att för att hålla liv i verket skulle stora underhållsinvesteringar krävas, till och med kanske ett helt nytt pannbyte. Det var då tankarna föddes som ledde fram till att vi byggde Lillesjöverket. Eftersom Hovhultverket nu enbart är igång när Lillesjöverkets kapacitet inte räcker till kan vi underhålla verket till rimliga kostnader och hålla liv i anläggningen ytterligare 10 år utan problem.

CFB-pannan är på 42 MW och med hjälp av rökgaskondenseringen kan vi höja effekten med 10 MW. Rökgaskondensering innebär att värmen hos rökgaserna precis innan röken släpps ut ur skorstenen tas till vara. Det sker genom att rökgasen förvärmer fjärrvärmevattnet, som kommer tillbaka från våra kunder, innan det går tillbaka in i pannan. På det viset sparar vi mycket energi och bränsle som annars bara hade gått upp i rök. Rosterpannan har en effekt på 8 MW. Totalt producerar anläggningen idag ungefär 90 000 MWh värme under ett normalår.

 

Brattåsverket

På Brattåsverket har vi en stor panncentral med två pannor på vardera 80 MW och en elpanna på 10 MW. Denna anläggning byggdes under 70-talet, då oljan var billig. Den byggdes då så stor att den lätt klarar hela Uddevallas behov av värme. Allt eftersom har Brattåsverket fasats ut, där Hovhultsverket blev huvudproducenten av värme, för att i sin tur ersättas av Lillesjöverket. Dessa båda anläggningar är i miljösynpunkt mycket bättre och billigare att köra. Vi vill ju att värmen ska vara både miljövänlig och prisvärd. Brattåsverket har sedan några år tillbaka byggts om och den fossila oljan har ersatts med vegetabilisk olja. Allt för att minimera påverkan på naturen.

 

Långedalsverket, Munkedal

Vi har en produktionsanläggning som erbjuder fjärrvärme till centrala Munkedal. Långedalsverket byggdes och invigdes under år 2007. Det är en fastbränslepanna på 3 MW där vi eldar träbriketter och torrflis. Där finns även en oljepanna på 4 MW för bioolja som täcker toppeffekten och som är en driftreserv ifall fastbränslepannan stoppar eller behöver underhållas. Anläggningen producerar cirka 7 500 MWh värme under ett genomsnittsår. Långedalsverket övervakas och styrs hela tiden via vårt kontrollrum på Lillesjöverket, det besöks också dagligen på plats av vår driftpersonal.

 

Arödsverket, Ljungskile

I Ljungskile har vi en produktionsanläggning av värme. Den byggdes under hösten 2008. Pannan är en fastbränslepanna på 1,5 MW som eldar träbriketter och torrflis. Även här har vi en oljepanna för bioolja som täcker upp toppeffekten och är driftreserv ifall något händer med fastbränslepannan. Oljepannan är på 2 MW. Fjärrvärmenätet i Ljungskile är litet och förser kunder med värme i centrala Ljungskile. Vi producerar ungefär 3 500 MWh värme i Arödsverket.

 

Övriga panncentraler

Som reserv har vi panncentraler runt om i Uddevalla stad. De finns för att minimera påverkan på fjärrvärmeleveranser ifall vi skulle få driftstörning i kulvertnätet, till exempel i form av vattenläcka. Då kan vi sektionera om, det vill säga att vi leder om vattnet förbi läckan och värmer det från en lokal panncentral i stället. Den största reservpannan är även den biooljeeldad.Vi har även två stycken mobila panncentraler som vi kan koppla in på olika dockningsställen runt om i vårt verksamhetsområde. Dessa är reserver ifall driftstörningar uppstår i vårt distributionsnät.

Pelletsfabriken Lillesjö

Vi har byggt världens första avfallseldade energikombinat med utgångspunkt från vårt kraftvärmeverk, Lillesjöverket. Genom att använda överskottsenergin sommartid från avfallsförbränningen till att torka sågspån, som pressas till pellets, flyttar vi energi från sommar till vinter där den gör nytta.

Under sommarhalvåret minskar vi på inmatningen av avfall till vår panna i Lillesjöverket. Eftersom temperaturen stiger utomhus behövs det inte lika mycket värme till uppvärmning av våra kunders fastigheter och anläggningar. Om inmatningen minskas för mycket uppstår problem med våra utsläpp till luft. Därför har vi hittills kylt bort en del av värmen. Det tyckte vi var resursslöseri och beslutade att utnyttja den istället genom att bygga en pelletsfabrik.

Det är ett steg mot en bättre miljö och en betydande energieffektivisering. I augusti 2015 startades pelletsproduktionen. Producerad volym pellets per år är 42 000 ton.

Leverantör av råvara är norska Moelven. Sågspånet kommer från Dalsland och södra Norge. Volym råvara per år är 200 000 kbm sågspån, hälften gran och hälften tall.

Vår största kund av pellets är Göteborg Energi som köper 60 procent av producerad pellets per år. Göteborg Energi kommer att elda pelletsen i Ryaverket och därmed ersätta kol som bränsle. Övriga 40 procent av årsproduktionen kommer att säljas till samarbetspartners, närvärmeverk och industrikunder.

En årsproduktion av pellets innehåller 200 GWh energi. Genom att torka och pressa sågspån höjs intensiteten i råvaran och volymen minskar. Vi tillför 40 GWh överskottsvärme från avfallsförbränningen som används till att torka sågspån. Vid torkningen sänks fukthalten i spånet från 55 procent till 10 procent. Det torkade sågspånet innehåller 160 GWh. När sågspånet sedan pressas till pellets minskar volymen till en tredjedel.